Den allrakäraste fienden

Siitä onkin viikko kun saavuin tänne – aika rientää. Minulla oli kunnia esitelmöidä väitöskirjastani Hanasaaren konferenssikeskuksen tilaisuudessa nimeltä Winter Afternoon. Tämä kansainvälinen seminaari on suunnattu lähinnä diplomaateille ja kansainvälisten järjestöjen johtajille pääkaupunkiseudulla. Ilokseni yleisö vaikutti kiinnostuneelta ja monet esittivät mielenkiintoisia kysymyksiä siitä huolimatta että kilpailin niinkin jännittävän aiheen kuin Talvisodan kanssa. Kaiken kaikkiaan miellyttävä ja rohkaiseva kokemus.

Huomenna osallistun jälleen mielenkiintoiseen seminaariin, tällä kertaa tosin yleisön joukossa. Kansainvälistä äidinkielen päivää muistetaan Tieteiden Talolla luennoilla eri näkökulmista. Tapahtuman järjestää Kielikoulutuspolitiikan verkosto, Soveltavan
kielentutkimuksen keskus ja Kotimaisten kielten tutkimuskeskus. Tarkka päiväjärjestys löytyy täältä. Monikielisenä olen tietysti innoissani aiheesta. Kunpa Kansainvälinen äidinkielen päivä saisi enemmän huomiota tulevaisuudessa.

The Image of Sweden: The Hegemony of Sweden in Norden and Beyond

University of Helsinki, 22 September 2009
Unioninkatu 40 (Metsätalo), room 10

The seminar is organised with the support of Centre for Nordic Studies, Renvall Institute, and NordWel: The Nordic Welfare State – Historical Foundations and Future Challenges.
I will be appearing at 10:30 with my presentation Dearest of Enemies: Images of Sweden in the Finnish Press, 1918-1939. Here is the full programme.

The seminar will bring together a number of scholars concerned with images of Sweden within Norden on the one hand, and images of the other Nordic countries outside the region, on the other. It is suggested that these perspectives will help to shed new light both on the image of Sweden as utopian/dystopian political discourse, but also on the idea of ‘Norden’ as a region in the twentieth century.

Onsdag 16 september: Föreläsning

”FRÅN STORMAKT TILL STORFURSTENDÖME”
Fil.dr. Ainur Elmgren, Lund Universitet
berättar om hur separationen 1809 och det finska kriget
påverkade självbilden i allmänhet – både i Sverige och Finland.

PLATS: Vita Salongen, Kulturhuset, Hässleholm
TID: 19.00
ENTRÉ: : medl. 30 kr  övriga 50 kr  Skolungdom fritt

Lunds universitet organiserar ett offentligt seminarium på temat Märkesåret 1809 – hur gick det sedan?

Datum: 14 september 2009
Lokal: Hörsalen, SOL-centrum, Helgonabacken, Lund
Tid: 13.00 – 17.00

Jag kommer att tala om Den allrakäraste fienden klockan 15.45 – 16.30 med chefredaktör Heidi Avellan som kommentator. Publiken är förstås också välkommen att ställa frågor! Hela programmet finns här.

Ännu en radiointervju har sänts – den här gången på den finlandssvenska radiokanalen Radio Vega, i vetenskapsprogrammet Kvanthopp i går. Lyssna på programmet via YLE Arenan (finns kvar under 30 dagar). Avsnittet går också att ladda ner för dem med långsam uppkoppling.

Kvanthopp – det du inte visste att du ville veta: Remix 06.08.2009 Vega

Varför drabbas vi finlandssvenskar av färre olyckor på arbetsplatsen? Hur skiljer sig finlandssvenskars och finskspråkigas mentala bild av världen från varann? Forskaren Erkki Hiltunen har ägnat sin karriär åt att fundera på dylika frågor, och berättar mer i Kvanthopp. Varför har man i Finland en bild av Sverige som en nation av smått fjolliga ömfotingar som bara har klarat sig bra i världen för att de har en sådan oförskämd tur? Ainur Elmgren som skrivit sin doktorsavhandling om svenska stereotypier i finländsk press menar att orsakerna måste sökas i tiden strax efter inbördeskriget.

En intressant kombination av konstruktion och dekonstruktion, med andra ord. Mycket nöje!

Haastatteluni on nyt kuunneltavissa meänkielellä ja suomeksi Meän Raation lähetyksessä Päivän tiima 22/6. Haastattelu tehtiin vieraillessani Haaparannassa maaliskuussa, ja keskustelukumppanina on toimittaja Karl-Axel Juntti.

Som tidigare anmält höll jag ett lunchföredrag på den finlandssvenska tankesmedjan Magma i tisdags. På Magmas hemsida kan man läsa ett sammandrag av mina teser och några intressanta läsarkommentarer. Hoppas att det blir fortsatt diskussion kring ämnet – jag planerar nämligen att flytta till Finland!

Olen menossa/tulossa Helsinkiin ensi viikolla, joten jos tutut haluavat tavata, ottakaa ihmeessä yhteyttä! Ohjelma on seuraavanlainen: perjantaina 23.5. Radio Vegan haastattelu ja arkistovierailuja mm. Kansalliskirjastossa (pitää muistaa käydä myös Työväen Arkistossa tarkistamassa onko väikkäri tullut perille ja kiittämässä avusta). Tiistaina 26.5. Magman lounasseminaari Café Esplanadissa kello 12-13:30. Muutoin on vapaata.

Och samma på svenska:

Jag är på väg till Helsingfors nästa vecka, så om vänner och bekanta vill träffas, slå mig en signal. Programmet är följande: Fredagen 23.5. har Radio Vega bokat in en intervju, och jag måste också hinna med arkivbesök och annat trevligt på Nationalbiblioteket och Arbetararkivet. På tisdagen 26.5. organiserar den finlandssvenska tankesmedjan Magma ”Lunch med Ainur Elmgren” på Café Esplanad kl 12-13:30. Mysigt värre! I övrigt är jag ledig.

Ruotsinsuomalaisten oma uutislehti Ruotsin Suomalainen on jälleen huomioinut väitöskirjani. Sekä etusivulla että sivulla 10 komeilee erittäin onnistuneita muotokuvia allekirjoittaneesta, ja koko sivun artikkeli on mainio tiiviste mukavasta juttutuokiosta historian laitoksella. Kiitos Hannele Hämäläiselle joka hoiti sekä haastattelun että valokuvauksen.

Nu har pressmeddelandet spridits vidare, och en del positiva effekter har noterats. Jag har blivit inbjuden till flera intervjuer, bl a i finländsk radio. Det är alltid roligt!

Det är bara lite tråkigt att pressmeddelandet i fråga försågs med en missvisande rubrik. Jag hade mycket inflytande över själva artikeltexten och erbjöds flera tillfällen att delge mina egna åsikter och redigeringsförslag. Det är mycket lovvärt och jag kände att samarbetet med universitets pressavdelning fungerade fint. Tyvärr har man ju sällan inflytande över rubrikssättningen – den följer sina egna lagar, liksom i dags- och kvällspressen.

”Sverige fruktad och älskad granne i Finland”, heter det nu. Läser man intervjun märker man att jag aldrig använder ordet ”fruktad”. Man kan visserligen invända att ”fiendskap” implicerar fruktan. Sverige var dock inte Finlands fiende i direkt bemärkelse. De som utmålade Sverige som fientligt inställt mot Finland var i första hand oroliga för att feg eller naiv rikssvensk politik skulle leda till att Finland stod ensamt mot Sovjetunionen. Det var alltså Ryssland som var den fruktade grannen – Sverige var den opålitlige svikaren (ansåg framför allt högermilitarister efter 1918).