Den allrakäraste fienden

… på sportsidorna i alla fall.

Dagens Aamulehti har lagt ner energi på en svenskspråkig artikel ”Till alla våra kära Svenska läsare”, antagligen pga en utväxling av glåpord under pågående OS i Vancouver (som jag inte har brytt mig om att följa). Min far är ishockeyspelare, så jag är välbekant med medias mytologiserande av idrotten och den kontrasterande verkligheten i rinken. Aamulehti summerar myten:

Liksom vi alla vet, är vi – Sverige och Finland – långvariga och kära fiender i ishockeyvärlden.
Och när fienden möts, känner alla manuskriptet. Först kämpar Finland mot Sverige, och har några gånger även lyckats slå grannen i grundserien, men när medaljer delas ut, har Finlad [sic - här har red. haft brått] oftast varit tvungen att smyga ut ur hallen besviken, efter att ha förlorat knappt men utan tvivel.

Men sedan möter myten verkligheten – det är högmodiga och segervissa Sverige som får lämna kvartsfinal med svansen mellan benen, medan lilla tappra Finland lyckas besegra ”det hårda Tjeckiska laget” (tja, något cred ska de väl också ha för att ha lämnat målet vidöppet). Och Aamulehti kan inte låta bli att tillägga en finsk sammanfattning:

Vancouverin kisoissa Suomen jääkiekkomaajoukkue eteni välieriin. Voitonvarmat ruotsalaiset taas putosivat hävittyään Slovakialle, mikä oli niille ihan oikein. [I spelen i Vancouver avancerade Finlands ishockeylandslag till semifinal. De segervissa svenskarna i sin tur åkte ur, efter att ha förlorat mot Slovakien, vilket var helt rätt åt dem.]

Vänta ett tag – känner vi inte igen den här myten också? Visst vill de flesta heja på en underdog som kämpar mot alla odds – det är mer spännande så.

[Red 18:57 - Se förslag på tröstmedaljer till Sverige av Iltalehtis läsare.]

Det här är mitt omslagsförslag nr. 1. Det är en beskuren version av Signe Hammarsten-Janssons skämtteckning ”Per Albin leker – eller Sveriges andra Poltava”. Teckningen publicerades ursprungligen 1925 i den finlandssvenska skämttidningen Garm med anledning av Sveriges dåvarande försvarsminister Per Albin Hanssons nedrustningspolitik. Read the rest of this entry »

Jag skrev lite tidigare om poeten Katri Vala, en av de viktigaste rösterna för Finlands vänster under 1930-talet. Avståndet mellan henne och herren på bilden ovan kunde inte vara större. Bertel Gripenberg var inte bara höger i sedvanlig, parlamentarisk mening; han skulle aldrig ha nedlåtit sig till att kalla sig ”borgerlig”; han var officer, adelsman och antidemokrat i märgen.

Ändå delade Vala och Gripenberg samma sista öde – båda avled av tuberkulos på sanatorium i Småland, Vala i Eksjö 1944, Gripenberg i Sävsjö 1947.

Gripenberg tillhör dem som både hyllar och fördömer Sverige i min avhandling. Det äkta svenska, som Gripenberg ansåg stå sig för, var något annat än den ”fackföreningsterror” och ”demokratism” som grasserade i grannlandet. Hans svenskhet var lika ärftlig som adelsskap och ras, och de sanna svenskarna var dömda att gå under i en sista strid mot mörkrets makter, belägrade i sina slott och herresäten (jag kommer senare att ge exempel på denna världsbild i hans diktning). Desto mer ironiskt är det att Gripenberg gärna låter sig charmas av socialdemokratiska politiker när han väl besöker Sverige…

Gösta Ekman, 1923, originally uploaded by punalippu.

Medan vi är inne på stereotypen ”svenskar som judar” kan vi glädja oss åt Gösta Ekman d.ä. som en förfinad judisk yngling (i sidenmorgonrock!) ur en artikel av teater- och filmkritikern Raoul af Hällström i Suomen Kuvalehti. Hällström, som var en mer belevad och kulturell man än Kekkonen (se förra inlägg), tyckte förstås att Gösta var alldeles bedårande!

Urho Kekkonen oli muinoin aktiivinen aitosuomalainen. Sitten hän kyllästyi lapuanliikkeen ylilyönteihin ja käänsi kelkkansa laillisuusrintamaa kohti, mutta se onkin toinen tarina. 1920-luvulla nimimerkki ”Lautamies” kirjoitteli aiheesta jos toisestakin sarkastisia pakinoita AKS:n lehteen, Suomen heimoon. Näissä hän ei kaihtanut keinoja – mm. vertailemalla sekä suomen- että riikinruotsalaisia juutalaisiin ja päinvastoin, minkä saattoi käsittää loukkaukseksi vain jos uskoi antisemitismin mielikuvaan juutalaisista ikuisena uhkana kansakuntaa kohtaan.

Read the rest of this entry »